Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att studera den svenska generalstaben som en lärande organisation. Avsikten att undersöka om generalstaben arbetade som en lärande organisation är kopplad till forskningen rörande den preussiska generalstaben som har betraktats som världens första lärande organisation. Den preussiska generalstaben grundades under Napoleonkrigen 1806 med den franska generalstaben som förebild och utgjorde under senare delen av 1800-talet en modell för flera generalstaber, inklusive den svenska som grundades 1816.
De främsta kännetecknen för lärande organisationer är att de på ett systematiskt sätt arbetar med kunskap inom och utanför organisationens ramar. Arbetsprocessen sker i form av en”lärocykel” där kunskap hämtas in, cirkulerar och bearbetas inom organisationen samt slutligen resulterar i någon form av produkt varpå proceduren upprepas. En lärocykel formas av den lärande organisationen som avgör vilken kunskap som ska inhämtas, bearbetas, implementeras eller spridas. Kunskapen används både för att utveckla organisationen och aktörer som en lärande organisation ska förse med kunskap. En lärande organisation söker därför ständigt efter kunskap som anses vara nödvändig för dess framtida utveckling.
Avsikten med denna undersökning är att analysera hur generalstaben arbetade med strid om befästa ställningar under första världskriget 1914–1918, en period som kännetecknades av en snabb utveckling inom krigföringen. Det som mer än något annat präglade detta krig var problemet hur den kraftigt ökade eldkraften påverkade förutsättningarna för anfall respektive försvar.
Den centrala frågeställningen är om den svenska generalstaben fungerade som en lärandeorganisation under första världskriget genom att undersöka kunskapsutvecklingen rörande strid om befästa ställningar. Hur påverkades möjligheterna att inhämta och bearbeta information under kriget och hur lyckades generalstaben med att följa den snabba internationella utvecklingen? Vilka slutsatser drogs av krigserfarenheterna avseende strid om befästa ställningar och hur omsattes slutsatserna till utveckling av instruktioner, utbildning och övningar för svenska förhållanden? Detta är av stor betydelse eftersom Sverige naturligtvis inte hade samma resurser som stormakterna och att den svenska terrängen skiljer sig avsevärt från den på väst- och östfronten
Ladda ned uppsatsen via denna länk
The Swedish General Staff as a learning organisation; knowledge development in trench warfare during the World War One.
The intention of this essay is to study the Swedish General Staff as a learning organisation during the period of 1914-1918 based on the theoretical work developed by the philosopher Bertil Rolf. Previous international research on the Prussian/German General Staff has shown that it is considered to be the first learning organisation in history. The Swedish General Staff was based on the German General Staff model and the focus of this study is to compare the development the tactics in Germany and Sweden regarding defence and attack in trench warfare.
The questions are: How were the possibilities for gathering and analysing informa-tion affected by the war? Which conclusions were made for trench warfare in Swedish conditions? What experiences from the war and exercises in Swedish army were implemented in manuals and training?
The conclusion of the study is that the Swedish General Staff was functioning as a learning organisation during the WWI through the ability to follow the international development, mainly in the Central Powers, and by modifying the experiences to the prevailing Swedish strategic and tactical conditions. During the war the German experiences, mainly from the eastern front, were used as a model combining movement and trench warfare. The main reasons were that the conditions on the western front with the concentration of artillery and troops were considered as an anomaly.
The learning was created by processing the war experiences and experiences from the annual field exercises in several studies. One additional condition for the learning process was the demanding selection process for the employment of new General Staff officers, a process which meant that only a very small number of officers annually were appointed to general staff officers.
Download the essay here